Få hela storyn
Starta din prenumeration

Torsdag04.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Hållbarhet

Demonterbara hus fortfarande mer dröm än verklighet

Publicerad: 11 Februari 2021, 15:07

I Park 2020 utanför Amsterdam har samtliga kontor byggts med tanke på demontering.

Foto: Johanna Åfreds

Demonterbara byggnader diskuteras allt oftare och lyfts fram som ett cirkulärt ideal. Men utvecklingen går väldigt långsamt, konstaterar arkitekten och experten Catarina Thormark.


Ämnen i artikeln:

rivningmodulhusprojekteringLunds tekniska högskola

Om en byggnad redan från början är projekterad för att kunna demonteras skulle man kunna nå en mycket högre grad av återvinning den dag den rivs. Det i sin tur leder till en minskning av avfall och uttaget av råmaterial. Men visionen om att byggnader ska fungera som materialbanker är fortfarande inte mycket mer än just en vision inom svenskt byggande, konstaterar arkitekten och forskaren Catarina Thormark. 

– Det har funnits exempel på demonterbara hus i alla tider men någon storskalighet har aldrig uppnåtts någonstans i världen. Hittills har de mest handlat om pilotprojekt, konstaterar hon. 

Miljö och flexibilitet

Catarina Thormark har under sitt yrkesliv främst varit knuten till Lunds Tekniska Högskola där hon har forskat och undervisat inom byggnadskonstruktion. Nu är hon nybliven pensionär. 

Läs även: Så förvandlar du din byggnad till en materialbank 

För drygt tio år sedan gav hon ut en bok som handlar om att projektera för demontering och återvinning. Där konstaterar hon att det främst finns två skäl till att bygga demonterbart. Den ena har med miljöaspekterna att göra och den andra med flexibilitet.

– Även om miljöaspekterna inte är centrala i det flexibla byggandet innebär flexibilitet ändå att en byggnad kan användas längre vilket leder till minskad klimat- och miljöbelastning, säger hon.

 

Park 2020 utanför Amsterdam går att montera ner.

Foto: Johanna Åfreds

Behovet av projektering för demontering och återvinning inom byggsektorn uppmärksammas av myndigheter världen över. Att följa avfallstrappans fem steg om att minimera, återanvända, återvinna, utvinna energi och i sista hand deponera är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och styr hur avfallet ska tas om hand. 

Sådant som man bör undvika är platsgjuten betong, hellre då en prefablösning.

Ändå har mycket lite hänt vad gäller demonterbarhet och de som har den byggproduktion som ligger närmast till hands, modulbyggarna, projekterar sällan för demontering. 

Läs även: Derome nyfikna på demontering 

– De har främst projekterat för att byggnader ska stå där permanent men faktum är att byggnaders livslängd sjunker. Inte för att de är dåligt byggda utan för att marken ska användas till annat, säger Catarina Thormark.

Projektera för demontering.

Foto: Johanna Åfreds

Tillfälliga bygglov

Hon betraktar det delvis som slentrian att de industriella byggarna inte har visat intresse för det demonterbara ännu. Samt att det finns en låg motivation eftersom marknaden ännu inte efterfrågar produkten.

– Deras byggsystem är inriktade på att vara snabba att montera, inte att demontera, säger hon. 

Haken är att de som bygger i dag och får betalt i dag inte är motiverade att bygga på ett sätt som kan gynna fastighetsägaren om ett okänt antal år.

I vissa fall byggs demonterbart, men det är nästan uteslutande byggnader som redan från start har tillfälliga bygglov. Exempel på det är temporära förskolepaviljonger, student- eller flyktingboenden. 1980- och 90-talens rivningar av bostäder som stod tomma har inte lett till några nya tankar inom nyproduktionen av bostäder.

– Haken är att de som bygger i dag och får betalt i dag inte är motiverade att bygga på ett sätt som kan gynna fastighetsägaren om ett okänt antal år. Det gynnar ett linjärt sätt att se på resurserna som ligger långt ifrån målen om kretslopp. Det krävs ekonomiska incitament och beställarna måste börja ställa krav, säger hon.

Utvecklingen kommer sannolikt ändå att svänga mot mer demonterbart framöver, tror Catarina Thormark.

– Sedan miljö- och klimatfrågan seglade upp kan det ändå ge en imagevinst att erbjuda en demonterbar lösning. Om tjugo år tror jag att utvecklingen har nått mycket längre.

Det är viktigt att materialen går att separera.

Foto: Johanna Åfreds

Högre råvarupriser och materialkostnader liksom högre avfallstaxor skulle kunna leda fram till mer demonterbarhet. Samt om det infördes ett producentansvar för byggmaterial. Till detta kommer digitala system med exempelvis loggböcker som tydliggör vilka material som finns i en byggnad. Tyvärr har modulbyggnader ofta förknippats med sämre kvalitet, men det behöver inte alls vara fallet.

– Det handlar mer om genomförandet och medvetna val av redan kända metoder och tekniker, säger Catarina Thormark.

Använd mekanisk sammanfogning

Att tänka och bygga demonterbart kan både handla om större byggelement och hur enskilda produkter är utformade. Grundprincipen är att byggnaden i sig ska kunna fungera som en materialbank den dag den demonteras, inte rivs. 

Läs även: Kontor som legobygge för Moelven 

Det skulle kunna gälla ett väggblock som i sin helhet kan användas igen, eller att produkterna framställs på ett sådant sätt att materialet lätt kan separeras från varandra och återvinnas. Det finns flera konventionella byggprodukter som både är demonterbara och återbrukbara trots att det inte var tanken när de utvecklades. Exempel på det är skruvpålen.

Det kan ändå ge en imagevinst att erbjuda en demonterbar lösning.

– Sådant som man bör undvika är platsgjuten betong, hellre då en prefablösning. Komposita material bör också undvikas då de ofta är svåra att återvinna, säger Catarina Thormark.

Sammanfogningen är ofta det moment där demonterbarheten möjliggörs. Att använda mekanisk sammanfogning, minimera antalet fästpunkter och att använda robusta komponenter så att de tål upprepad montering och demontering, är några råd.

– Att utarbeta en demonteringsplan och att så långt som det är möjligt ha självinstruerande konstruktioner som kan förstås även om det saknas en känd demonteringsanvisning någon gång i framtiden är andra viktiga delar, säger Catarina Thormark.

 

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.