Få hela storyn
Starta din prenumeration

Torsdag04.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Anläggning

Ny rapport: ”Sveriges VA-system är en tickande bomb”

Publicerad: 16 Februari 2021, 13:58

I projektet Östra Länken i Luleå, som vann Årets Bygge 2018, har NCC och kommunen arbetet i samverkan. Samarbetet fortsätter nu i andra etapper av projektet.

Foto: Mattias de Frumerie

I en färsk rapport listar NCC och Svenskt vatten nio konkreta insatser för att modernisera Sveriges VA-nät. ”Det är dags att det blir lite verkstad”, säger Henrik Enell, divisionschef NCC Infrastructure.


Ämnen i artikeln:

NCCNCC InfrastructureVAVA-systemFinansieringkompetens

Översvämningar, vattenbrist, ledningar som springer läck och för låg kapacitet i vattenverken. Att det svenska VA-nätet har stora brister är väl känt. Investeringsbehovet uppgår till 23 miljarder kronor per år. 

Läs även: Branschen varnar i ny rapport: Renoveringsskulden växer lavinartat 

I rapporten Hur kan Sveriges VA-system moderniseras?, som diskuterades av politiker och företrädare för NCC och Svenskt vatten på måndagseftermiddagen, vill rapportförfattarna lyfta hur Sverige kan hantera framtidens vatteninfrastruktur.

Henrik Enell, divisionschef NCC Infrastructure.

Foto: NCC

– Vi som jobbar med de här frågorna har sett de utmaningar som finns inom VA-systemet och känner att vi måste lyfta frågan till politiker och tjänstemän som sitter på de här besluten. Det är dags att det blir lite verkstad, säger Henrik Enell, divisionschef NCC Infrastructure.

Finansiering och kompetens

Utmaningarna är många, men en av de största är finansieringen, enligt Henrik Enell. Därför föreslår rapporten bland annat  ett villkorat och riktat statligt investeringsstöd  och särskilda fonder för investeringar. En annan stor utmaning är att vatten och avlopp är ett otroligt komplicerat område kringgärdat av en mängd krav och komplicerade tillståndsprocesser. Därför behöver man förenkla arbetet med prövning och tillsyn samt skapa tydlighet i ansvar mellan nivåer och myndigheter, enligt rapporten.

– Kommunerna går på knäna ekonomiskt och samtidigt är det väldigt svårt att få en överblick och att få med sig alla krav och tillstånd som krävs, säger Henrik Enell.

Enligt Svenskt Vattens investeringsrapport har investeringsbehovet i VA-sektorn ökat från 16 till 23 miljarder kronor per år. 

– Och samtidigt är det bara projekt för cirka 11 miljarder kronor som genomförs varje år – så renoveringsskulden växer hela tiden, säger Henrik Enell.

NCC:s förslag till åtgärder:

• Finansieringsmöjligheterna behöver öka för att kommunerna ska kunna fullfölja sitt uppdrag oavsett om det sker via statliga stöd, utökad VA-taxa eller andra källor. 

• Tillståndsprocesserna och ansvarsfördelningen för Sveriges VA-system behöver förenklas och tydliggöras. 

• Kapaciteten och kompetensen inom VA-organisationerna behöver stärkas och kommunernas VA-organisation behöver avlastas genom att branschens aktörer samverkar och utnyttjar varandras kompetens och resursbas. 

• Tydliga nationella krav behöver ställas på VA-systemen för att säkerställa att Sverige har rent vatten och god sanitet enligt Sveriges och FN:s miljömål.

NCC:s nya rapport lyfter nio förslag på reformer för att stärka VA-systemet. Enligt Henrik Enell finns en nyckel till att få till en förändring i finansieringen, regelverken och i samverkan – både mellan enskilda kommuner och mellan kommuner och näringsliv – så att man utnyttjar resurserna på rätt sätt.

Vilken är den största utmaningen?

– Jag tror att det är två: Finansieringen och resurs och kompetens, men om vi samverkar kan vi lösa detta. Som ett stort bolag kan vi kroka arm med kommunerna i ett tidigt skede. Vi har en specialistenhet som kan det här, säger Henrik Enell.

För kommunerna handlar det bland annat om att handla upp på rätt sätt, att inte enbart gå på lägsta pris utan om att fråga efter kompetens och erfarenhet av liknande projekt, anser Henrik Enell.

– Kommunerna har olika utmaningar. Ibland handlar det om att renovera, ibland om att bygga nytt. Då kan de fråga efter bolag som har erfarenhet av just den utmaningen, säger Henrik Enell.

En annan sak han tror är avgörande för att få ordning på bristerna i de svenska VA-näten är att det ställs krav på att kommunerna att mäta läckage med mera i näten.

Håller man koll på status så slipper man gräva och kan relina i stället och det blir mycket billigare, miljövänligare och ger mindre störningar av trafiken.

– Flera av ledningsnäten börjar nå sin livslängd. Väntar man till de springer läck så måste man gräva upp och byta ut ledningarna, men om man håller koll på status så slipper man gräva och kan relina i stället och det blir mycket billigare, miljövänligare och ger mindre störningar av trafiken. Vi vet att det finns kommuner som lägger mycket pengar i onödan på sådant som kunde ha gjorts billigare, säger Henrik Enell.

Har vi rätt kompetens för att åtgärda ledningsnätet här i Sverige?

– Ja, det har vi. Det finns kompetens men frågan är om det finns tillräckligt mycket av den. På NCC har vi unik kompetens där vi kan ta ett projekt från ax till limpa. Det är det vi brinner för, säger Henrik Enell.

Årets Bygge vinnare gott exempel

Läs även: Vattnets motorväg lindrar växtvärk 

NCC har redan strategisk samverkan kring VA-utbyggnaden i några kommuner, bland annat i Skåne och i Luleå, där man i flera års tid har arbetat med Östra Länken, som bland annat vann Byggindustrins tävling Årets Bygge 2018.

– Där tar kommunen fram planering och krav och vi projekterar och tar fram lösningar. Genom att vi har ett nära samarbete kan vi hitta nya tekniska lösningar och lära av varandra och bli bättre och bättre i varje etapp.

Sveriges vatten- och avloppsnät

• Tre av fyra svenska kommuner saknar långsiktig och fullgod planering för hur investeringarna i vatten och avloppssystem ska finansieras i framtiden. Svenskt vatten bedömer investeringsbehovet till 23 miljarder kronor per år, vilket är 7 miljarder kronor mer än dagens investeringsnivå. 

• De största behoven finns i det gamla ledningsnätet som till stor del byggdes under 1950-, 60- och 70-talen. Dessa kommunala vatten- och avloppsanläggningar försörjer 90 procent av Sveriges befolkning.

Källa: Svenskt vatten, WSP

 

 

 

Nomi Melin Lundgren

Redaktör

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.